Vi får fler och fler rapporter om extremväder, vi känner inte riktigt igen våra årstider. Värmen stiger högre under sommaren, hösten drar med sig mer regn och fler stormar, vintrarna blir isande kalla. Allt detta kan vi se och känna när vi tittar ut genom fönstret.
Visst känner man sig liten i det här stora. Visst är det svårt att få det att gå ihop, det där med att vi ska låta bli att flyga, inte köra våra bilar för mycket, äta vegetariskt en gång i veckan och inte köpa plastpåsar i butiken. De här råden vi får är svåra att få till i vardagslunken. Vi vill leva som vi alltid gjort, för våra kroppar är programmerade så. Alla förändringar måste processas och det är svårt att övertyga kroppen om att nya rutiner är bättre. Blir det för mycket elände som rapporteras in så stänger våra hjärnor av och ignorerar.
Själv tycker jag att det är enklare att titta från andra hållet. Sluta titta på vad jag inte får göra och titta på vad jag KAN göra.
Det börjar med förståelse. Den viktigaste förståelsen vi kan skaffa oss är hur jorden är uppbyggd och hur mikrolivet där under våra fötter fungerar. När vi förstår det har vi kunskapen till förändring, och vet du vad? Om vi skulle börja hantera jorden på rätt sätt, så hade vi plötsligt inte bara kunnat minska utsläppen av koldioxid i atmosvären, vi hade kunnat börja reducera den gas som redan finns där. Dra tillbaka den till oss och binda den där nere i den svarta myllan, där den hör hemma.
Enkelt sett så handlar det om att låta det växa i jorden. Inte lämna jorden bar under några tidpunkter och störa den så lite som möjlig. Det här låter kanske underligt, för under flera generationer har vi grävt i jorden, silat den för att små frön ska kunna gro, vi har höstgrävt och lämnat grönsaksland svarta för att utsätta dem för vintern så de när våren kommer ska vara lättare att kratta ut i ett fint pulver. Nu visar det sig efter många studier på just frön och rotutveckling, att fröer gror bättre och etablerar rötter stadigare, i jord där det redan finns ett gammalt rotsystem.
När man tänker på det ett varv till är det inte så svårt att förstå varför. I jorden växter plantornas rötter, de skapar kanaler genom jorden, ner till vattenreserven. I jorden har vi även maskar, skalbaggar och massor av mikroorganismer, som tillsammans skapar näringskedjan.
Förenklat går det till så här:
Växten samlar näring med sina gröna delar ovan jord genom fotosyntesen. De fäller ut sockerarter via sina rötter för att mata mikroorganismerna. Dessa mikroorganismer äter sockret och förser samtidigt växten med näring som de samlat i de nedre jordlagren. I jorden har vi också svampnätverk, mycel, som är en viktig del i det näringsutbyte som hela tiden händer under våra fötter. Mycel transporterar näringsämnen från olika platser i jorden, fram till de växter som behöver dem. Ju längre jorden är ostörd, dess då mer utvecklat blir det här fantastiska systemet, och varje gång det körs en plog genom jorden, så måste detta etablera sig på nytt.
På en stor skala kan detta vara svårt att påverka för enskilda individer, men i din egen trädgård kan du använda denna kunskap för att skapa en så förmånlig miljö som möjligt. Att hålla jorden grön bidrar till ett stadigt nätverk av rötter, och vi kan se tydligt att dessa miljöer inte drabbas lika hårt vid torka och vid störtregn som på platser med bar mark skapar stora problem med temperaturhöjningar och översvämningar.
Gör detta i din trädgård!
Plantera ett träd eller två!
Ju fler träd du har plats med dess då bättre. Träd har stor kapacitet till intag av koldioxid. De har även stora rotsystem som hjälper till att skapa en bra och gynnsam jordstruktur, som hjälper jorden att ta upp fukt och stå emot hetta. Planterar du fruktträd så har du även minskat på antalet importerade frukter du behöver köpa till dig och din familj.
Håll rabatterna täckta
Plantera växterna tätt, eller om du inte gillar hur det ser ut, täck med bark eller annat täckmaterial som hjälper jorden att hålla kvar fukten. Att täcka rabatterna på något av dessa sätt har dessutom den extra bonusen att det håller undan många av de vanligaste ogräsen, eftersom det helt enkelt inte finns plats till dem i rabatten.
Odla din egen mat
Oavsett om du odlar i kruka, direkt i marken eller i upphöjda bäddar, så hjälper du till att minska på användandet av fossilt bränsle varje gång du äter någonting nyskördat från din egen trädgård. För varje salladshuvud, gurka eller tomat du äter, har du sparat in en tripp till butiken. Dessutom kan du själv se till att dina grödor är ekologiskt och etiskt odlade och visst smakar det godare när det är hemodlat?
Samla regnvatten
Just i år har det regnat med jämna mellanrum, men emellanåt kommer det somrar med långa perioder av torka. Vattningsförbud kan utlysas, och då är det guld värt att ha tunnor med regnvatten tillgängligt. Det finns många olika varianter av regnvattensamlare, så det finns en variant som passar alla hus, jag lovar.
Undvik hårda ytor utan vattenavrinning
Ju mer bebyggelse vi får i våra städer, dess då svårare blir det med parkeringsplatser. Då kan det kännas lockande att lägga plattor på framsidan av huset för att skapa fler parkeringsytor. Detta har hänt i bland annat London, och resultatet av detta har blivit storskaliga översvämningar. Varför? När vi lägger plattor eller skapar annan hård yta på en plats där det tidigare varit grönyta, så tar vi bort stor yta avrinning. Regnar det på en gräsmatta så sugs vattnet ner i jorden. Regnar det på asfalt eller plattläggningar så rinner vattnet bort mot dagvattenbrunnen. Tillslut kan inte systemet hantera mer vatten. Det resulterar i översvämmning.
Använd inga kemikalier
Användandet av bekämpningsmedel har påverkat insektspopulationen enormt. På senare tid hör vi larmrapporter om minskat antal pollinerande insekter. När vi använder bekämpning påverkar vi inte bara skadeinsekterna, utan även de godartade småkrypen. Men det handlar även om gödningsmedel. När vi använder kemisk gödning som den som går att köpa i handeln, så rubbar vi den balans som finns mellan växter och jordbakterier, vilket på sikt leder till svagare plantor som är mer mottagliga mot sjukdomar och skadedjursattacker.
Köp inte jord
Ofta köper vi jord till våra odlingar och krukor. När vi köper jord så kan vi räkna med att den innehåller torv, om inget annat anges. Torv är ett fossilt material, som vid brytning frigör stora mängder koldioxid i atmosfären. Dessutom packas den i plastsäckar och fraktas med lastbilar långa sträckor för att komma till handeln dit vi sedan tar bil för att orka få med oss säckarna hem.
Anlägg en trädgårdskompost
När vi inte använder köpt gödning och inte heller köper jord, så är en trädgårdskompost ovärderlig. Att använda sin egen jord är så tillfredsställande. Att veta att allt material som landat i komposten har vuxit på platsen och varit en del av det egna ekosystemet är fantastiskt. Nu är jag ju jordnörd, så det kanske inte är så alla känner, men jag slår ändå ett slag för att testa!
Det tålamod man tvingas lära sig i komposteringsprocessen är dessutom en ovärderlig tillgång i resten av livet.
Plantera för en kontinuerlig blomning
Att kunna erbjuda mat till pollinerarna från tidig vår till sen höst är något som varje trädgård borde sträva efter. Nu när vi absolut behöver hjälpa våra insekter så mycket vi kan, så är framförallt tidig vårblomning och sen höstblomning av nöden.
I tättbebygda områden har det visat sig att balkonger och trädgårdar är en ovärderlig tillgång till pollinerarna. Se staden som en öken och parker, balkonger och trädgårdar som oaser. Ett litet bi kan färdas långt, men behöver kunna landa och ta rast med jämna mellanrum. Utan våra små oaser hade detta varit en omöjlighet och vi hade sett ett ännu större frånfall av insekter.
Det finns mycket mer vi kan göra för att hjälpa till att hejda klimatförändringarna, men det största vi kan göra är att lära oss mer om vad och varför. Det finns många olika ingångar till ämnet, och för min del är just jordens påverkan på oss människor och vår miljö en självklar start.
Är du intresserad av att lära dig mer?
Det finns mängder av information att ta del av på nätet.
Jag kan rekommenderar filmen ”Kiss the Ground” som på ett enkelt och tydligt sätt förklarar hur vi under åren som ett agrikultursamhälle har degenererat jorden, och hur snabbt och lönsamt det kan vara att vända detta till att istället vara ett regenerativt agrikultursamhälle.
Dr Elaine Ingham är en av våra första biologer som studerar livet i jorden och dess påverkan på växter. Läs mer om henne på hennes utbildningssida ”Soil Food Web School”
I bloggarkivet finns en skatt av intressanta forskningsrapporter att ta del av.
Vad gör du redan nu i din trädgård för att hjälpa klimatet?
Kommentera gärna så att vi kan ta del av varandras idéer!
Varma kramar
Malin