När sommarens blomsterprakt försvinner, perennerna vissnar ner och lämnar rabatterna platta och tomma, då gör de sig som bäst, de formklippta städsegröna häckarna och kloten.
Redan under 1500-talet kom buxbomen till skandinavien. I Sverige vet vi att buxbomen odlades 1577 då detta finns nedskrivet. Från 1600 talet finns fler nedskrivna bekräftelser på användning av buxbom, och då främst i form av skiljehäckar vid odling av grödor och läkeväxter.
Buxbomen har sitt ursprung i medelhavsområdet, och då främst i bergsområden. Växten tål torka bra och är en av många anledningar till att den ofta används på kyrkogårdar.
Att buxbom har blivit en så populär växt har troligen att göra med att den så väl lämpar sig till formklippning. Formklippta buskar har kommit och gått inom trädgårdstrenderna under många århundraden. Att forma växter till konstverk har fascinerat många trädgårdsmästare genom åren, och visst är det fantastiskt vackert, speciellt i vinterträdgården, med mörkt gröna klot i olika storlekar.
På senare tid har buxbomen gjorts populär i våra villaträdgårdar främst av Ulla Molin, som med sin monokromatiska designstil skapade känslan av lugn och trygghet med hjälp av gröna färger och runda former.
Utan formklippning blir busken ca 5×5 meter i full storlek. Då är växtsättet mer som en buske, med tydligt grenverk innanför de vackert mörkgröna blanka bladen.
Buxbom vill stå i sol till halvskugga, även skuggiga lägen om klimatet är varmare. Tål alla sorters jordar, men föredrar väldränerade växtplatser och är härdig i zon 1-3. Buxbomen är på det hela taget en väldigt lättodlad växt. Kräver inte någon särskild gödning, men blir glad av ett lager fräsch kompostjord runt fötterna under våren.
Tyvärr har det på senare år kommit en hel del svåra växtsjukdomar och skadedjur som specifikt angriper buxbom. På många platser, speciellt på kyrkogårdar, har hela häckar fått grävas bort och förstöras, och det pågår ett ständigt sökande på alternativa växter som kan användas på samma sätt.
Jag bor i zon1, och här har vi under många år haft bekymmer med svampsjukdomar på buxbom. Det är främst två sorter som härjar.
Volutella buxi och Cylindrocladium buxicola
Båda dessa förekommer på buxbom här i södra sverige. Volutella buxi har funnits längre medan Cylindrocladium buxicola upptäckts på lite senare tid. Båda sjukdomarna orsakas av svampsporer och orsaker nedvissning vilket gör att symptomen på de båda är snarlika. Om angreppet är litet går det att klippa bort. Tänk bara på att sporerna överlever vintern i växtspill, så kasta bort klippet, lägg det inte i komposten.
Utöver dessa svampsjukdomar har vi de senaste åren sett ett nytt hot mot våra buxbomsbuskar, nämligen buxbomsmott.
Cydalima perspectalis är en larv som utveckas till en nattfjäril, ett mott. I larvstadiet livnär den sig på buxbomens blad. De är glupska och kan snabbt kaläta en buske.
Ska vi då låta bli att plantera buxbom i våra trädgårdar? Det är ett beslut som var och en får ta. Hittills har det inte kommit något förbud mot inplantering. Däremot behöver vi vara noga med varifrån vi köper våra exemplar. Nu mera ska alla växter som köps i handeln ha ett så kallat växtpass, som visar att odling och import har skett på rätt sätt. Jag rekommenderar också att vara supernoga med inspektion av plantor. När du köper buxbomsklot är det lätt att bara titta på formen och de nya ljusgröna skotten, men ta dig tid att sticka ner händerna och inspektera insidan av klotet också. Här kan det gömma sig larver och svampsporer, så gör en ordentlig inspektion av plantan innan inköp. Låt sedan växten stå i karantän några dagar, dvs, plantera den inte direkt i rabatten, utan håll den i sin kruka för att kunna fortsätta inspektionen under längre tid. Detta är viktigast ifall du redan har friska buxbom och vill komplettera med fler. Får du hem ett exemplar som är smittat så hittar den smittan snabbt till de redan etablerade buskarna.
Jag har tre exemplar av buxbom här hemma. Alla tre är planterade i krukor. En av dem har jag haft i många år, medan de andra två är relativt nya. Förhoppningsvis klarar de sig undan angrepp och sjukdomar. I så fall kommer jag att plantera om dem i en rabatt till våren. Mina rabatter saknar verkligen vinterintresse, vilket jag under senare tid jobbat mer medvetet med att ändra på. Nu är det ju inte bara buxbom som är vackert vintergrön, och inte heller bara buxbom som går att formklippa. Ett vanligt alternativ till buxbom är idegran, vilket är en buske/träd som jag gärna rekommenderar, då den inte bara är vackert mörkgrön och går att formklippa, utan även klarar riktigt tuff beskärning.
Varma kramar
Malin