Matar du fåglarna under vintern? I sverige finns ett stort utbud av olika varianter av fågelmat att välja på i handeln från höst till tidig vår. Att sätta upp fågelmatare och se till att våra flygande vänner har ett garanterat förråd av mat under de kallare månaderna känns bra, och det är dessutom trevligt och rogivande att sitta och titta på aktiviteten runt maten. Små och stora fåglar flockas här. Olika fågelarter uppskattar olika frön, så vill du ha många olika gäster, så är det bäst att variera utbudet.
Fåglar äter inte bara de frön vi serverar. Många tycker om att picka i sig från fröställningar vi lämnat i rabatten. Här hemma ser jag inte helt sällan blåmes och talgoxe balanserande på solhattens stadiga vissna stjälkar, pickandes från fröställningen.
Det kan finnas olika anledning till att vi väljer att mata fåglarna på vintern. I mitt fall vill jag gärna ha många fåglar i min trädgård, gärna häckandes i mina träd och buskar, och försöker alltså därför berätta att detta är ett bra ställe att sätta bo på när våren kommer.
Om detta även är ditt mål vill jag vara extremt tydlig med hur viktigt det är att du även framåt ser till att det finns mat, och då menar jag inte vintermaten i form av fröer, utan den levande födan som krävs för att kunna föda upp en kull fågelungar.
Fåglar matar sina ungar med insekter, och allra helst larver. Larver är något av det mest proteinrika som fåglarna kan mata sina bebisar med, och väljer därför gärna just dessa.
Då behöver vi se till att det finns gott om larver under äggkläcknings och uppfödningssäsongen.
Vad är larver och vart kommer de ifrån?
Jag tror nog de flesta vet att larver ofta är första levnadsstadiet av olika fjärilar, både natt- och dagarter.
Så för att locka till oss fler larver till fåglarna, behöver vi således locka till oss fjärilar.
De senaste åren har det blivit vanligt att vi i handeln ser växter märkta med information som klassar dem som fjärilsmagneter, eller växter för pollinatörer. Att vilja anlägga en fjärilsrabatt eller pollinatörrabatt har blivit mer och mer populärt. Och visst lockar de här växterna till sig fjärilar. Ofta har just dessa växter en hög produktion av nektar, vilket gör att de kan besökas oftare och av fler pollinatörer.
Fjärilens snabel är lång och passar perfekt till att suga upp nektar från växter där nektaren samlas djupt ner i blomman, medan andra pollinatörer föredrar en annan utformning på växten.
Så när vi då har lockat till oss alla fjärilar och njuter av att se dem, då har vi nästa extra viktiga del i kretsloppet. Fjärilar har mycket exakta behov vid äggläggning. Fjärilslarver äter inte all sorts vegetation. Många fjärilar förlitar sig helt på en eller två olika värdväxter för sin fortplantning. Vanligast är att vi känner till kålfjäril och nässelfjäril, i vars namn det tydligt framgår vad de vill livnära sig på. Men detta gäller alla fjärilar. Om du undrar varför du inte längre ser en viss fjäril i ditt område, en som du såg mycket när du var barn, så handlar det tyvärr om att just denna sorts värdväxt, inte längre finns i området.
Många av fjärilarnas värdväxter anses vara ogräs och rensas snabbt bort när de dyker upp. Andra växter är ängsväxter som försvinner i takt med att marken brukas eller bebyggs.
Som du hör finns det många risker med att locka till sig olika arter. Ibland blir det lite tokigt, vi stjälper istället för hjälper i vår iver att vara vänliga och omtänksamma mot alla levande varelser.
Men om du vill se till att hålla hela kretsloppet igång finns det många saker du kan göra i din trädgård. Framförallt gäller det att välja inhemska växter. Många arter av pollinatörer väljer bort de vackra hybridarterna som vi planterar i rabatten, och väljer små anspråkslösa vildväxter i första hand. Anlägg en liten äng, eller bara låta bli att klippa gräset, gärna i anslutning till buskage, se till att det finns gömställen och tillgång till vatten. Lämna ogräset orensat på vissa platser i trädgården. Det vi kallar ogräs är ju egentligen enbart en växt som placerar sig där vi inte vill ha den.
Uppmuntra inhemska ängsväxter i din trädgård. Samla frön från vilda ängsmarker och så dem i din trädgård. Om du gör detta, så se till att kolla upp att det är tillåtet i just din region, och om det är privat mark kan du behöva tillstånd av markägaren.
Och inte minst. Avstå från alla former av bekämpningsmedel. Det finns inget medel som enbart bekämpar en sorts insekt eller ogräs. Hela kretsloppet påverkas negativt när vi tillsätter kemikalier.
Jag vill också gärna uppmuntra dig till att läsa på om den fågelmat du använder. Många av våra vanligaste fröblandningar har odlats allt annat än ekologiskt, och dessutom fraktats långväga ifrån. Detta gäller även de växter vi köper i handeln, de som är märkta som pollinatörvänliga. Inte helt sällan är dessa uppdrivna i länder där besprutningslagarna inte är lika strikta som i sverige, vilket betyder att somliga av växterna är rent av dödliga för våra insekter.
Min förhoppning med det här inlägget är att du ska vilja fortsätta hjälpa naturen. Att du ska hitta motivation till att undersöka vilka växter som gillas av vilka djur och kryp, och introducera dessa i trädgården. Visst kan det kännas bistert att vi trots våra försök att hjälpa, ibland skapar fler problem, men det viktiga är att vi lär oss mer varje dag och att vi kan ta nästa steg till en rikare mångfald. Vi gör alla så gott vi kan med den information vi har, så hjälp gärna till att sprida just denna information vidare!
Varma kramar
Malin
Bilderna i detta inlägg är hämtade från pixabay